Ljusarbetare : Kanaliserade Brev Från Den Heliga Madonnan för vägledning (Swedish) (Swedish Edition) [Kindle-editie] beoordelingen het boek quotes

Hur kommer dessa andliga brev till, undrar en och annan.Låt mig börja från början. Jag har alltid varit troende. Jag har vandrat runt mellan olika samfund men inte känt mig hemma någonstans och idag vet jag att det beror på att Gud är sorgsen över att hans kyrka splittrats i så många. Vem vet vem som har rätt, kanske spelar det ingen roll. Jag tror på att det som förenar oss alla är vår tro på Gud och vårt kall att leva i kärlek även om det inte alltid är så lätt. Jag ska inte tala om andligheten i mitt liv, för det skulle bli en bok till, det enda jag vill säga är att ordet ”troende” känns konstigt för jag tänker att jag är ”vetande”. Tro förutsätter tvivel och tvivel har jag inte, jag vet. Jag hör dem däruppe tala på olika sätt, jag får se dem ibland och besöka den andra världen som är mitt hem men inte på riktigt än för jag har mycket kvar att göra här. Tron är mitt syre och min ryggrad, jag är inget utan den. Tron ger mig hopp och styrka när jag inte haft något av detta själv. Tron fyller mig med energiexplosioner och vila när det behövs. Tron är kärlek när jag tror att jag ingen förtjänar, den är förlåtelse och nåd. Så en dag sa de däruppe till mig att jag skulle skriva om allt detta i vår tid och vår vardag och maila det till människor (vi lever ju som sagt i teknologins tidevarv, inte tal om skriftrullar här inte). Går inte, sa jag. Vad ska folk säga?Ty som alla andliga har även jag fnysts åt och lärt mig att hålla tyst om min tro för att tro är inte politiskt korrekt, i alla fall inte i västvärlden. Men som alltid vet jag ju att de däruppe har rätt, även om jag tjurar ibland, och jag har med glädje och stolthet tagit mig an detta uppdrag som jag tvivlar på att jag är värdig men ändå tackar för. Och till min förundran ville så gott som alla jag frågat velat ta emot mailen, berörts av dem och sänt dem vidare i sin tur. Människor kände sig inte ensamma längre och detta var större än något jag vågat hoppas på. Så blev det till sist en hel bok, 52 kapitel, ett för var vecka om man så vill, och detta är vägs ände men också början. Det är mycket upprepningar av vissa teman och det är avsiktligt, för allt ska hänga ihop och gå att syna från alla håll och kanter. Grundbultarna är att vi har ett stort eget ansvar för både gott och ont i oss, att vi människor har mer gemensamt än sådant som skiljer oss åt, att De däruppe är med oss hela tiden och bara väntar på att vi ska ta emot dem i våra liv.